Som vanligt så här i december så är det fullt upp! Mycket att hålla reda på men även mycket skoj!
I torsdags var vi till Forsbacka Wärdshus för julfest med jobbet. God mat och trevligt.
I fredags var det Novellfest på jobbet. Min skolas svar på Nobellfesten med långbord, finklädsel, pampig musik, tal, kungligt besök och naturligtvis delades Novellpriset ut!
På kvällen åkte vi till Gävle på 30-års partaj, skoj men vi for hem rätt tidigt.
I söndags hade Ackes dansskola uppvisning på folketshus i Sandviken. Första gången som dottern stod på scen, det fixade hon galant! Vi, liksom alla andra i salongen, var såklart väldigt stolta!
Efter en lunch i Sandviken åkte vi vidare till Furuviksparken för lite julstämning.
Så fint med alla lampor, mrashaller och eldar. Det blev karusellåkning, tomtebesök, ponnyridning, ormklappning, besök hos schimpanserna, fantastisk eldshow och glögg.
Har ni inte varit dit så tycker jag att ni ska göra ett besök!
Nu är det dags att ladda inför morgondagens luciafirande sen tycker jag att det är dags för mina tomtar att få komma upp ur källaren och lufta sig lite...
Idag var det alltså dags att ta Bosse till veterinären för vaccination. Det hela avlöpte rätt bra trots att jag hade en hund med ragg rest från nacke till svans när han fick komma ut ur bilden. Många nya lukter antar jag? Vi fick vänta en stund och det gick bra, vi hade sällskap av en vovve med matte.
Tjejen som gav sprutan var superduktig och hennes lugn smittade av sig på oss som var lite halvstirriga och efter 10 minuter var vi åter i bilen.
På kvällskvisten blev det en promenad med Årsundas hundliga, vi var bara 4 mattar med lika många vovvar men det var skoj att träffa dem. Några centimeter snö har kommit under dagen så vovvarna tyckte att det var skoj att sniffa i den sen tror jag att den nya snön gett dem lite mer studs i benen?
Har hittat en kul present till barnen:
Den ska hängas i adventskalendern och sen hoppas jag att de är lika sugna att se den som jag är! Jag tyckte hemskt mycket om den som barn, ska bli spännande och se vad jag tycker nu!
Nu blir det till att baka lite inför morgondagens kalas för sambon.
Här kommer några bilder från förra veckan, jag och sonen passade på att överraska mina föräldrar som for till Lanzarote för att i lugn och ro fira pappas 70-årsdag.
De blev rätt förvånade när jag och sonen meddelade utanför tågstationen i Gävle att vi bokat samma resa och skulle följa med! Ett under att vi lyckades hålla det hemligt hela vägen fram till avresa, jag har varit nära att försäga mig flera gånger!
Så skönt att få rå om sonen en hel vecka.
Sten finns det väldigt gott om på vulkanön så varför inte göra något av dem?
Mitt bidrag i stensamlingen.
Vandrade ut till Papagayostränderna, började med gångväg, avslutades med klättring... Innan avresan hade jag läst på nätet att det var en promenad på 5 km, via google maps förstår jag varför det tog så lång tid för oss, minst 7 km vandrade vi, bra gjort av vår 7-åring att fixa det!
Hemvägen gick lättare, när vi kom tillbaka till bebyggt område blev det taxi till hotellet, skönt!
Saltkokt potatis med mojo rojo och fisk, mumsigt!
Oändliga lavafält, ingen växtlighet.
Nedbäddad, fick bli ett dopp i havet efteråt.
Mitt favoritställe, i solen vid havet, underbart!!! Längtar tillbaka och drömmer redan om nästa tripp men då vill jag ha hela familjen med.
Nu är det dags att ta tag i alla förberedelser inför lucia, jul och nyår, det är trots allt en mysig tid vi har framför oss.
Bus Bosse passade på att fylla 3 år när vi var borta, han blev dock firad av lillmatte och husse. Själv bjuder jag honom på ett veterinärbesök med vaccination i veckan, ett nödvändigt ont men det brukar gå snabbt och smidigt.
Fredag kvällen tillbringade jag med L & L på Helt Enkelt Bar & Kök. Den här gången blev det chevre med honung och fikon till förrätt och lammbiff men rotsaksmys och tryffelsås som varmrätt, underbart gott som alltid!
Sen gick vi på Heart Break och såg Electric boys, blev inte besviken där heller, de bjöd på gamla låtar som lockade fram lika gamla minnen... Några låtar från nya skivan bjöd de också på, musik som gör mej på bra humör med sköna basgångar och gitarrer, tycker till och med att de var bättre live än på skiva.
(Öhhh, skiva??? Menar Spotify... Apropå teknik, läste i veckan om 80-talet vs 2010, -80 kunde man inte hoppa för högt till musiken för då hoppade skivan, det finns många fördelat med digital musik! Å andra sidan så kunde man hoppa rejält om man som jag hade kassettband men vad ledsen jag blev om jag stoppade bästa blandbandet i en spelare som tuggade... Då blev det till att ta fram saxen, tejpen och blyertspennan och hålla tummarna för att man skulle lyckas pyssla ihop eländet.)
Vissa saknade dock paradnumret "För fet för ett ****", hahaha!
Lördagen var seg trots att jag var chaufför kvällen innan och bara drack vatten.
Var med dottern på dans dvs hon dansar och jag sitter utanför danslokalen och surfar eller läser en bok, rätt skönt! Emellanåt hör man hur de skrattar där inne, de har en mycket duktig "dansfröken".
Tog med mej Bosse på promenad i skogen, hade honom lös och det gick jättebra, han höll koll på mej men efter ett tag bestämde han sig för att gå på egen upptäcksfärd... Kvar stog jag med godbitar och pipleksak och kände mej rätt ensam. Funderade på om jag skulle vandra hem igen men valde att vänta och efter en liten stund dök en glad hund upp. Härligt tänkte jag, nu kan vi gå hem men då pep han iväg åt andra hållet... Suck... Men sen hade han utforskat klart och vi kunde knata hem.
Snälla mamma och pappa hade fixat tallris åt mej så jag pyntade lite och när jag ändå var igång så fixade jag adventsljusstaken, vi får väl se om den överlever julen.
Lite taskigt mot sambon kanske då han slagit vad med sin brorsa om vem som går ned mest i vikt till jul...
Efter lördagsmiddag och ett glas rött däckade jag i soffan, hårt liv ibland, (ni hör väl ironin?).
Idag blev det sovmorgon, städning och sen familjeträff med sonens klass. Fika, pyssel för den som ville och lek i gympasalen, trevligt och barnen var mycket nöjda efteråt.
Nu tror jag att det blir mys med Bosse, en kopp te och Twilight film nummer 3, kanske kan vara dags att se den nu när 4:an går på bio... Bättre sent än aldrig och det kan ju vara läge att passa på när sambon jobbar.
Idag är det den 16 november och på jobbet spelades kubb... Det var visserligen minusgrader men vintern verkar vara långt borta? Till advent tycker jag att det är lagom för den att komma hit!
Sen sist har vi haft kalas för vår tjej som fyllt 4 år.
Hurra, hurra, hurra, hurra!!!!
Här blir jag bjuden på låtsasfika av damen i fråga.
Har även hunnit med AMF fest, alltid lika trevligt. Så trevligt att min röst försvann igen. Åkte på kör trots att den högsta ton jag lyckades väsa fram låg på första notraden. Fick lyssna på de andra och läsa noterna istället för att sjunga men jag hade skoj ändå!
Har pyntat vår lilltoa också. Tycker att den påminner mer om ett dass än en toalett och då tillhör vissa detaljer. Hjärta på dörren har jag inte än men numer är ett besök där ändå lite kungligt om man säger så....
Mer än så bjuder jag inte på idag, har lite annat som måste hinnas med!
Mina blogginlägg är ju som ni märkt av varierande karaktär, känner att jag måste skriva om det här:
Under veckan har vi alla kunnat följa den tragiska historia som uspelat sig i min kommun där ett föräldrapar utpekats som pedofiler och deras barn omhändertagits. Efter många turer har föräldrarna bevisats vara oskyldiga och nu handlar det mesta i media om huruvida kommunen ska be dem om ursäkt eller inte.
Jag tycker man kan försöka sätta sig in i att vara ett barn i låt oss säga i 3-6 års ålder.
På morgonen blir jag som vanligt lämnad av min förälder vid förskolan/förskoleklassen, jag ser fram emot en dag med lek och andra aktiviteter ihop med mina kompisar och fröknar.
Jag är trygg eftersom mina föräldrar har skolat in mej så att jag i lugn och ro fått lära känna den nya miljön och de nya människorna....
Alldeles säkert så vet jag också att mamma eller pappa hämtar mig innan dagens slut och kanske jag även har en plan för vad som ska hända sen. Åka till mormor? Leka med mina saker på mitt rum? Gå till en kompis i kvarteret? Se på TV? Middag med familjen? Kvällsrutinen med tandborstning och sagostund?
Så blir det inte.
Någon annan hämtar mig. Vem? Känner jag den personen?
Jag får inte åka hem utan någon annanstans. Vart? Har jag varit här förr? Känner jag mig trygg här? Vet jag vart mina föräldrar befinner sig? Varför får jag inte ha kontakt med dem?
Främmande människor i främmande miljöer ställer främmande frågor.
Allt är nytt, jag ha inte mina saker, mitt rum eller någon av mina trygga vuxna mer.
Timmar, dagar, veckor av mitt unga liv går. Vad tänker jag? Hur mår jag? Vad tror jag har hänt med min familj och min släkt? Bryr de sig inte om mej mer?
Att vara detta lilla barn kan inte vara lätt. Det är inte lätt trots att man under sina få år i livet har vuxit upp i en trygg miljö med en bra grund som start i livet. Det kan defenitivt inte vara lätt om man dessutom är uppvuxen med någon form av övergrepps- eller missbrukarproblematik i familjen.
Är det verkligen att se till barnets bästa när man rycker dem ur deras rutin, vardag och därmed trygghet? Nu är ju jag ovetandes om huruvida barnen har fått gå kvar på sin förskola under tiden? Man kan ju alltid hoppas så att någon stabilitet funnits. Eller kanske de har haft någon släkting eller annan känd vuxen med sig under tiden? Man kan ju hoppas i alla fall...
Föräldrarna är det bästa de flesta barn har trots att i många fall föräldrarna inte är det bästa för sina barn...
Svåra frågor är det och just för att det är människor det handlar om så finns det inte heller en lösning på dessa frågor utan man måste som det så vackert heter "se till barnets bästa". Bakom varje namn på ett papper finns en människa med olika behov och känslor. Om den människan är stor eller liten spelar ingen roll.
Mordhot och påhopp är i mitt tycke fel väg att gå. Däremot kan man gärna lyfta diskussionen kring vad som är "för barnets bästa" och hur man praktiskt genomför det i vårt samhälle för tyvärr så finns det allt för många barn som av olika anledningar är i behov det.
Om man i det här specifika ärendet skulle dra slutsatsen att det faktiskt inte blev "för barnets bästa" så kanske det i alla fall kan vara på sin plats att be barnen om ursäkt?
Idag har jag och mina barn haft äran att få träffa en liten pojke på snart två veckor! Vilket mirakel det är! Jag kan sitta hur länge som helst och titta på de små, små, perfekta fingrarna, naglarna och öronen. Redan nu en personlighet och så välkommen hit, det mina vänner är en kille som kommer att få det som för honom är det bästa!
Ett par gånger om året händer det att jag tar fram fiolen och spelar en truddelutt men den brukar åka undan lika fort igen när jag inser att mina fingrar är allt för ringrostiga och det inte alls låter som jag vill att det ska.
Härom kvällen passade jag på när sambon tog Bosse på kvällsturen då jag vet att ingen av dem uppskattar mitt fiolspel. Dröm om min förvåning när Bosse glatt studsar in och kryper ihop bredvid mej i soffan trots att jag gnisslade på som mest men det blev en kort vila för strax föll han in i stämsång istället....
Han lät så lidande så där var det slutspelat!
Strax ska jag och en kollega åka på "Sjung för att må bra", en nystartad kör här i byn, jag är ingen sångerska men älskar musik och sjunger gärna för mig själv så det här känns både spännande och roligt! Har dock inte riktigt hittat min tappade röst men jag kraxar väl på ändå och hoppas att jag inte lockar någon att börja yla...
Sonen och sambon har åkt in till Läkerolen på Brynäsmatch och till sonens förtjusning så skulle årets Idol-gäng sjunga nationalsången.
Dottern står i full Pippimundering här bredvid och sjunger Sjörövar Fabbe medan hon väntar på mormor och morfar.
Massor av sång på gång alltså, ta en truddelutt du också vet jag!
Ja, en hel del har jag bloggat om genom åren men idag känner jag att det är dags att ta upp detta ämne:
BAJSPÅSEN.
Ett måste i varje hundägares liv, särskilt om man som vi bor med grannar inpå knuten. Tänk så här, vår vovve gör "nummer 2" tre gånger om dagen. Det blir 21 gånger på en vecka. 84 på en månad. Det finns många hundar i vårt kvarter och då kan man lätt räkna ut hur det skulle bli om vi inte använde de svarta påsarna!
Nu var det ju inte det mitt inlägg skulle handla om. Nej jag har i samtal med andra hundägare så inser jag att jag är inte ensam om att ständigt ha en påse i fickan och utvecklat dess användningsområden.
Bajspåsen kan även tjänstgöra som
* svamppåse i kantarellskogen * soppåse när man är på äventyr * blöjpåse (perfekt på flygplan när man inte vill förpesta medpassagerarnastillvaro) *sadelskydd *skyddshandske (om man ska ta reda på nåt äckligt typ kräka) * vattentät plånbok (VISA, körkort och pengar när man inte orkar släpa på stora plånboken, räkna dock med viss uppståndelse när du ska plocka fram pengarna, bäst är att folk inte ser att du gräver fram dem ur en bajspåse, jag talar av egen erfarenhet...) *skyddspåse runt tex tvålen i necessären osv.
Jag uppmanar till att ni delar ert bästa påstips!!!
Idag är det söndag och jag har inget inplanerat, märks att man har gott om tid när man kan roa sig med sånt här! Ska köra ett parti Fia med knuff med barnen men visar sonen redo för Halloween disco först:
Han hade en toppenkväll med sina kompisar!
Vi andra hade en myskväll med "Så mycket bättre" på TVn och besök av brorsan och M. Lite Halloweentema blev det här också:
Det ska föreställa spindlar...
Ska också försöka ställa om alla klockor så det inte blir några missöden i veckan, hur var det nu då, fram eller tillbaka????
Ja, en sån skulle jag vilja ha just nu, en röst alltså. Vet inte riktigt vart min tagit vägen? Kanske den blev kvar på Rosenserienvisningen jag hade i veckan? Jag har ju en tendens att babbla på när ämnet blir kroppsvård...
Passar på att puffa för den här filmen
Pratar ju en hel del på jobbet också.... Ett av barnen på jobbet utbrast igår: -Meeen, fyyy va läskig du låter! precis som en häxa!!! Ja, ja, passar väl bra i dessa Halloweentider...
Ikväll ska sonen på skoldisco, utklädd med spindlar, kanske kan komma en bild senare.
Gjorde nyss ett tappert försk att träna lite med rallylydnadsgänget men det var svårt att få Bosses uppmärksamhet utan röst... Han var inte särskilt sugen på att ha koll på mej men lät i alla fall bli att skälla ut de andra deltagarna, alltid något!
Nu ska jag kurera mig med honung, vatten och äpplen. Kanske whiskey också kan fungera? Det är ju så tråkigt att vara tyst!
Ja det har varit mycket arbete sista tiden, mycket av det pågår i mitt huvud och då handlar tankarna och funderingarna om mitt jobb som fritidspedagog. Jag brukar vara duktig på att lämna jobbet på jobbet men den sista tiden har jobbet följt med hem i tankarna, inte bra alls men otroligt svårt att låta bli...
Idag har jag iaf jobbat bort ett stort moment som hängt över mina axlar, skönt!
Annars så tycker jag väldigt mycket om mitt arbete. Många säger att de inte skulle klara en dag (?!)men jag trivs och kan inte komma på något annat jag hellre skulle jobba med? Nej, fick jag ändra på något så var det i första hand lönen! Idag kan den väl kanske mer liknas vid ett bidrag...
Den närmsta framtiden får väl utvisa vad som händer med min yrkeskategori då vi inte är lärare utan pedagoger och därmed inte är berättigade lärarlegitimation som övriga inom kåren får för att bla höja yrkets status?
Jag är helt övertygad om att lärande sker i alla situationer hela livet igenom och att leken är en utmärkt tillvaro att lära sig i. Jag tror också att fritidshemspedagogiken är viktig för alla barn och ungdomar.
Roligt nu är att få vara med på sonens resa mot att bli läsare! Lillasystern blir så klart inspirerad och läser också mycket och gärna, och jag har ju alltid läst allt medan sambon nöjer sig med text-TV och rosa sidorna...
Nej, nu blir det TV7 och "Det okända", intressant men jag kan inte låta bli att tro att det är nåt fusk med det hela?
Gårdagen fortsatte först enligt planerna med ett besök vid Rallylydnadsgänget där vi fick både prova och se duktiga mattar och hundar.
Insåg genast att rallylydnad är bra för det kan tränas i trädgården eller till och med hallen utan några större förberedelser. Passar mig perfekt då jag har så svårt att få till tid att lägga spår eller sätta mig i bilen och dra iväg till agilityplanen...
Roligt var det också och det tyckte Bosse också när han väl kunde fokusera på mig! Det satt sedan i hela promenaden hem, fint koppelgående och mycket koll på mej, roligt! Mindre roligt var lillmatte som inte visade sig från sin bästa sida på vägen hem.... Trotsålder tror jag bestämt det kallas???
Hemma ringde sonen in en kompis sen drog de iväg på cykeltur men de kom lika snabbt tillbaka igen och då var sonen sig inte riktigt lik...
Ledsen, blodig, fläskläpp och en bit mindre framtand.
När jag tröstad och kollat läget blev det till att ringa 1177 men den info jag fick där hade jag redan googlat fram själv... Någon hjälp fanns (så klart) inte att få en söndag utan vi fick vackert vänta tills det blev måndag.
Förstod av det som stod på nätet att det kunde vara bra att ha tandbiten så grabbarna fick visa vart de varit utan att klampa runt på "brottsplatsen" och efter lite letande och kikande på några vita grusbitar så hittade jag faktiskt den saknade tandbiten! Hem igen och sköljde med vatten sen ner i ett glas mjölk och hör och häpna, idag, nitton (!) timmar senare så lyckas tandläkaren limma tillbaka biten!!!
Jag fick beröm för att vara en bra sakletare!
Så här fin är sonens tand nu
Nu gäller det bara att hålla tummar och tår för att han klarat sig från nervskador i framtänderna!
Ska också titta efter en cykelhjälm integralmodell, vi har pratat om det förr och det kanske är dags att göra slag i saken om det ska fortsättas trixas med cykeln...
Tandläkaren poängterade att sonen hade haft tur men det håller han inte riktigt med om själv men nog var det lite tur i oturen ändå!
Inser att det nästan gått en månad sen jag gjorde mitt förra blogginlägg, kanske inte har några bloggläsare kvar längre? Jag skriver ju i och för sig mest för min egen skull så det må vara hänt i så fall!
Nu är hösten verkligen här, underbar luft, härliga färger men även regn, rusk och skrapning av bilrutor, usch!
Bäst är hösten när det är så här!
Många härliga promenader med Bosse har det blivit, här har vi letat oss ut i skogen...
Annars har jag lagt en hel del tid på att försöka få ordning i vårt hus. Många saker är bra att ha men inte för många... Jag har grymt svårt för att slänga fungerande saker men trots det så har det gått flera lass till miljöstationen!
Vårt gästrum/kontor är ett sånt där rum där allt liksom samlas, gjorde en rensning och bäddade sängen men...
.... som den Jack Russel han är så bäddar Bosse om lika snabbt igen! Det känns som Mission impossible att lyckas ha gästsängen bäddad på annat sätt än Bosses sätt.
Men det är klart att han får bädda på sitt sätt!
Igår tog jag med mig barnen och Bosse på en biltur. Stopp 1 blev vid Lager 157 Sågmyra där vi shopade vinterkläder, jag som är en fryslort av största modell hittade en stor varm jacka, mössa, vantar och sjal. Barnen blev också ekiperade. Fyndade fina böcker också! Bosse fick kliva ur buren och passade på att sova i baksätet medan vi shopade.
Sen for vi vidare mot Rättvik för stopp 2 vid mina föräldrars husbil. De bjöd på lunch sen tog vi en promenad på marknaden och där var allt sig likt trots att det var minst 10 år sedan jag var där sist. För mycket folk (och hundar, varför ska folk absolut släpa med sig sina hundar in i värsta röran???), krimskrams och kallt. Köpte fler billiga böcker samt strumpor till barnen.
Tog en fika i husbilen (cocosbollar så klart) sen en promenad ut på den 628 meter långa bryggan. Barnen hittade en jätterolig lekpark och Bosse mötte hundar i varje vrå. Måste faktiskt säga att han skötte sig väldigt bra, nått enstaka skall men annars valde han att nosa i gräset och "inte låtsas om" de andra hundarna.
Det är väldigt fint i Rättvik!
På hemvägen stannade vi till vid MC Donalds och tänk, även där fanns det böcker!
Jag är ju en riktig "boktok" och ännu roligare är det nu när sonen så smått börjat läsa själv! Ja, dottern läser hon också men inte det som står i boken... Hon har härlig fantasi!
Nu blir det våfflor med sylt och grädde sen ska vi gå och kika på Rallylydnadsträning.
Nej detta inlägg kommer inte att handla om en busschaufför utan om en ibland mer och ibland mindre busig kille.
Det här är ju faktiskt Bosses blogg men vi andra i familjen tar ju en hel del utrymme emellanåt... Här kommer en lägesrapport!
Här om dagen så blev det ett höstdopp, vatten blir roligare och roligare!
Bäst är det när det går vågor för dem kan man ju jaga....
Vi har tagit hjälp av den här:
Fungerar kanonbra, från första försöket har Bosse kommit kutandes som flugen ur en kanon när vi visslat men vi tränar försiktigt så vi slipper misslyckas. Synd att jag inte lyckas lära mig busvissla nån gång, blir ju bara yr i huvudet när jag försöker...
Lillmatte har blivit en hejare på att cykla på sin "stora" cykel och tjatar ofta om en cykeltur vilket ger extra promenader åt Bosse.
På kvällspromenaderna finns helt plötsligt konstiga små saker som far omkring framför nosen på nyfikna hundar. Det var rätt underhållande att se Bosse spela ut hela registret innan han bestämde sig för att en pytteliten groda inte är något att bry sig om. Undrar vad grodan tänkte om oss???
Den ser rätt cool ut tycker jag, ja, nästan lite söt faktiskt!
Och efter att ha fnissat i flera års tid åt alla som "glömt skidorna" så har även jag krupit till korset. Med två nyinköp testade jag själv idag. Bosse fick hänga på. Efter första kilometern hade jag slutat känna mig superfånig och i stället fått i snitsen. Hållningen mår nog riktigt bra av detta och de kan också vara bra till att lite lätt tillrättavisa små, snabba hundar med när man själv har så långt ner till den nivå de befinner sig på. Ja, jag pratar om stavgång!
Ja, en hel del skoj har vi ihop med Bosse men allra mysigast just nu är att tända ljus och krypa upp i soffan och mysa!!!
Redo för ett besök på Parkbadet! Om hon hade fått så hade baddräkten också suttit på redan i bilen.... Vi var nästan ensamma trots att badet nyligen "nyöppnat" efter rust men det var väldigt skönt att slippa trängas i basängerna.
IKEA-möblerna är ihopskruvade och både jag och barnen är väldigt nöjda, de är gärna på sina rum nu!
Sonen har plats att göra läxor, köra fingerskate, bygga lego, rita, kompisar, ja fyra meter skrivbord rymmer en del...
Dotterns lilla bord har fått flytta ut till lekstugan för att ge plats för det här istället:
Synd bara att hennes klantiga mamma lyckats riva sönder tapeten.... Det är jag mindre nöjd över...
Nej, nu blir det Robinsson och till det festar vi loss på den här:
Knäckigäppelpaj, det är precis så gott (och onyttigt) som det låter!
Imorgon blir det jobb sen en tur till Kyrkberget och besiktiga folkracebilarna inför lördagens race, jag hoppas verkligen att det har regnat klart tills dess!
Bor på en liten ort med min sambo samt vår son och dotter. Jag jobbar som fritidspedagog.
Började blogga då vi köpte Jack Russellvalpen Bosse sen har det rullat på...
